Tillbaka till huvudtexten

Brister i hanteringen av Harvardärendet

Granskningskommissionens påpekar ett antal brister i hanteringen av Harvardärendet:

Harvardärendet är ännu ouppklarat. Förundersökningsledningen har beskrivit detta som besvärande och som ett störningsmoment. I vart fall någon av de utredningsmän som arbetat med det har uppfattningen att “man nog vet vem det var” (som utförde raderingarna m.m.), “men att det inte gått att bevisa”. Faktum är dock just att det inte alls gått att leda dessa misstankar i bevis, vilket framstår som anmärkningsvärt, om det finns grund för misstankarna. Är utredarnas hypotes riktig rör det sig om ett jämförelsevis bagatellartat brott, närmast av karaktären “pojkstreck”, som dessutom var preskriberat när de aktuella personerna hördes senast. Det skall ses i förhållande till den skugga saken kastar över mordutredningen så länge den inte klarats ut, något de för denna gärning misstänkta männen för det fall de är skyldiga måste känna av. Är hypotesen riktig reser utredningens tillkortakommande ett frågetecken rörande kriminalpolisens effektivitet. Men även detta ifrågasättande förblir självfallet en hypotes, så länge sakförhållandena inte kunnat klarläggas.

Utredningen av Harvardärendet uppvisar bl.a. följande brister.

Den första utredningsomgången påbörjades först den 25 mars 1986 då förundersökning inleddes efter en formell polisanmälan från länsrätten. Av arbetsmaterialet framgår att polisen redan den 12 mars kallats till länsrätten efter det att det upptäckts att Olof Palmes besvärshandlingar försvunnit och DAFA konstaterat att ärendet raderats. Polis och företrädare för länsrätten kom vid detta tillfälle överens om att en formell polisanmälan skulle avvaktas tills dess att saken utretts internt. Vi anser att polisen mot bakgrund av mordet på eget initiativ borde ha påbörjat utredningen redan när den erhöll kännedom om att Olof Palmes besvär raderats och handlingarna försvunnit, eftersom ett eventuellt samband skulle kunna tänkas föreligga. När utredningen väl kom igång blev den inte så grundligt genomförd som den borde ha blivit, bl.a. inriktades den i stort sett på de personer som flexat ut efter kl. 18.23 (då raderingen skett). Men flexregistreringen kunde inte användas som grund för en sådan prioritering, eftersom det gick utmärkt att gå både in och ut utan att använda flexkort.

Bristerna i den första utredningsomgången uppmärksammades av PU redan under hösten 1987 då en andra utredningsomgång vidtog. Denna utredning synes emellertid av någon anledning ha runnit ut i sanden vid årsskiftet 1987/88.

Först kring årsskiftet 1990/91 påbörjade PU en fördjupad genomgång av ärendet, vilket var uppseendeväckande sent. Eventuella brott skulle komma att preskriberas den 28 februari 1991. PU höll dock dessförinnan förhör med de två yngre män som misstänktes i sammanhanget.

Det är förvånande att det inte förekommit någon utredning angående Annie F i Harvarduppslaget. Hon har över huvud taget inte hörts i utredningen i denna del utan endast i den delen som gäller Christer P. Under förhören där nämnde hon att hon vid tiden för mordet arbetade vid länsrätten och att hon aktuell kväll skulle ha gått från arbetet kring kl. 16.40. Enligt kriminalinspektören Inge L hade han redan i juli 1986 lämnat uppgifter om Annie F till PU. Därefter lämnade han i december 1988, då Christer P aktualiserats i utredningen, samma uppgifter i brev. I arbetsmaterialet finns också en förteckning över länsrättens personal, av vilken framgår att Annie F i mars 1986 var placerad på rotel 21. Enligt PU:s utredning var det den roteln som handlade Olof Palmes besvär. Vi har inte funnit någon indikation på att det via Annie F skulle kunna finnas någon förbindelse mellan utredningen angående Christer P och Harvardhändelsen, annat än just denna personkoppling. Sambandet i tid mellan raderingen m.m. och mordet är emellertid så bestickande att det hade bort föranleda en på Annie F inriktad utredning för att undersöka om hon haft något med händelserna vid länsrätten att göra. Detta har inte utan vidare kunnat uteslutas.

– Granskningskommissionens betänkande, sidan 693–694

Tillbaka till huvudtexten

Förekommande förkortningar

DAFA
Syftar på det statliga bolaget Dafa Data AB som 1986 ersatte den tidigare myndigheten Datacentralen för administrativ databehandling och bland annat hade hand om länsrättens datasystem.
PU
Palmeutredningen, enligt Granskningskommissionens sammanfattande benämning på hela mordutredningen.
SOU
Statens offentliga utredningar.

Källor

Kontakt

Skicka frågor, synpunkter och idéer till:
Lars Andersson <lars.andersson@palmemordet.net>